eellann

Denna morgon började betyderligt bättre än gårdagen.
I morse så gick jag in till mammas och pappas sovrum istället och gjorde mamma sällskap med drycken där inne. Det var mysigt och Svea var kelsjuk och ville så gärna komma upp i sängen och givestvis så fick hon det.

Frukosten idag fungerade också bra. Jag och mamma småpratade lite och då så kom vi på spontant att vi kanske skulle åka till Norrköping i eftermiddag, så det bestämdes.
Eftersom att farmor alltid är så snäll och ställer upp när det är något så tänkte vi att vi kunde fråga henne också, så vi ringde till henne och hon tackade ja.
Jag hade även som idé att vi kunde ringa till Fia och fråga om hon också kunde åka in till Norrköping så kunde vi träffas där, men det vart lite för kort varsel för det.
Efter frukosten så var jag full av glädje. Jag kände på mig att det här skulle bli en roligare dag än vad jag hade haft på länge. Vilan gick också bra med en sovande Svea i famnen. Mamma och jag kollade även lite på Rent Hus och så löste vi korsord.

När vilan var slut så gick jag ner tillsammans med Svea till Jennifer och Molle som vi bestämde igår.
Genast när vi kom dit så fick vi ett varmt och "slickande" välkomnande både ifrån Jennifer och Molle. Fast det där med "slickandet" var förstås ifrån Molle, haha.
Så jag och Svea var där nere i ungefär 30-40 min och under den tiden så busade Svea och Molle med varandra hela tiden. Jag trodde inte att Svea skulle orka och att hon skulle vara fegare än vad hon har visat hittills, men så var det inte. Hon brottades på för fullt och tyckte att det var jättekul att träffa Molle.
När vi även var där så berättade jag för Jennifer att jag och mamma skulle till Norrköping och att Svea skulle få klara sig själv hemma i ca. 2 h, men då så sa hon att Svea kunde få vara hemma hos dem under den tiden. Jag tackade ja, men sa att jag skulle höra av mig när jag hade pratat med mamma om det.
Det var knappt att hon ville följa med hem för att äta, hon satt i sin lilla väska och bara gnällde när vi skulle gå därifrån.


                                                                           Svea och Molle leker för fulla rullar!

När vi kom hem därifrån så fick jag lite ensamtid medans mamma åkte och handlade lite till lunchen, bland annat fisk.
Under tiden som vi åt så pratade vi om Svea skulle få klara sig själv och få träna eller om hon skulle få vara hos Jennifer så länge och beslutet blev att Svea skulle få gå ner till Jennifer igen. Så jag ringde dit och sa det.

När vi hade ätit så mådde jag inte så bra. Som alltid så brukar jag få mitt pys efteråt, men denna gången så skulle mamma och jag försöka oss på något som kanske kunde hjälpa mig lite så att jag inte "föll bort" i från verkligheten. Så mamma tog fram en kudde och höll och så låtsades vi att det var "M" och så fick jag slå.
Det var jobbigt och jag blev både arg och ledsen, men det hjälpte faktiskt till en ganska stor del. Jag kände mig bättre efteråt, men jag kan erkänna att jag känner mig mycket tommare efter en ångestattack, så det kändes som att det fortfarande fanns en massa hemska tankar och tjockkänslor kvar som låg där i bakhuvudet.
Men under hela tiden, fram tills det att jag skulle gå ner till Jennifer med Svea, så försökte jag att tänka:
- Jag är stark, jag klarar det här. Jag får inte "falla ifån", jag måste hålla mig kvar i verkligheten. Vi ska ju snart åka till Norrköping.
Och det som gjorde att jag klarde att hålla tillbaka så pass mycket var nog främst min vilja, men också att jag visste att det var något kul som väntade.
När jag hade lugnat ner mig och kände mig ganska stabil i mitt mående igen så gick jag ner med Svea till Jennifer och Molle igen. Jag kände på mig att det här skulle gå galant!

När jag hade gjort det så kom farfar, farmor och mamma ner och hämtade mig med bilen. Farfar skulle nämligen skjutsa oss till stationen.
Väl på tåget så satt vi 3 och pratade med varandra om jaa.. i stort sätt allt!

                                                                          
                                                                          Jag och farmor på tåget!

När vi kom fram så var det shoppingdags som gällde. Gud, vad glad jag kände mig men samtidigt nervös för att ångesten skulle häva sig fram mitt framför alla folk. Men det fungerade bra. Visst gick jag till mamma lite titt som tätt och sa att folk kollade på mig för att jag var så tjock, att jag var tjock, jag har panik m.m. Men mamma försökte att lugna ner mig genom att säga att nu är vi här för att ha kul, släpp "M", hon ska inte följa med oss hit till Norrköping.
Och likaså tänkte jag. Jag försökte inte tänka på min kroppsfigur, på "M" och inte heller på att jag var sjuk. Utan istället på det som mamma sa, vi var där för att ha kul och så tänkte jag att detta är vad den friska Elin skulle ha gjort!
Lyckade inköp blev det också.. Jag är jättenöjd!
- 3 tröjor
- 1 linne/klänning
- 1 par skor
- 1 par shorts

På vägen ner till station när vi skulle gå dit så stannade vi till i den fina parken och tog några kort.
Det är verkligen jättevackert där med alla blommor och fontänen..

                                                               

På vägen hem så var jag mitt gamla vanliga Elin, det kände nog vi alla 3 på oss. Jag kände mig alldeles sprallig och var busig och allmänt glad. Jag skojade och jaa.. vilken känsla!
När vi var i Mjölby igen så skrattade vi så dant när vi gick av tåget för att Mjölby var tågets slutstation så det åkte lite längre bort så att man fick gå av där man kliver på bussarna i vanliga fall.
Så borta vid pressbyrån så stod farfar och väntade på oss i bilen och då tänkte vi:
- "Tänk om han såg oss komma med tåget och tänkte att vi kanske det var så kul att ååka tåg, så att vi fortsatte ända till  Tranås!"
Haha, vi skratta sjukt mycket vill jag lova. Det kanske inte låter så roligt, men det var väl en humor som passade oss just i smaken. Men vi var nog rätt så trötta, så vi kan skylla lite på det också.

När vi kom hem så fick jag träffa min lilla sötnos Svea igen, som pappa hade varit nere och hämtat hos Jennifer.
Tack för hjälpen! <3
Och Jennifer, vi måste träffas snart igen, jag saknar dig massor och jag har inte haft så här roligt med någon på riktigt riktigt länge. Det kallar jag äkta vänskap. Älskar dig massvis, min BÄSTA vän! <3
Och Svea och Molle är perfekta för varandra de också, älskar dem också båda 2.
Svea blev jätteglad när jag kom hem, hon vickade på svansen så det stod härliga till och tungan fick jag nog i stort sätt i hela ansiktet, men jag var lika ivirig i att träffa henne som hon var i mig. Älskar henne.

Sedan så gick jag och mamma en promenad på kvällen innan kvällsfikat. Vi tog även med oss Svea. Det var ganska kallt ute och blåsigt, men skönt med frisk luft när man har gått i varuhus på eftermiddagen, där inne var det varmt, väldigt hett!
När vi kom hem så drack jag näringsdryck + att jag var duktig att äta något extra till det eftersom att mamma och pappa tyckte det nu när jag hade gått inne i Norrköping, så vad gör man inte?
Mådde inget vidare efteråt, men jag försökte att få bort de hemska tankarna så fort som möjligt genom att krya ner i sängen på direkten.

Ha det så bra!
/ Elin.