Lördag 23/5

Denna morgonen började inte lika bra.
Jag gick in till mammas och pappas sovrum för att väcka mamma. Då så frågade jag henne om jag skulle hämta min dryck i kylskåpet och ta med mig den in till hennes rum, men då så svarade hon:
- Jag måste gå ut till garaget och hämta en. För att när jag kände på drycken igår kväll så var den inte full så "M" har gjort ett ingrepp där. Så jag ska hämta en oöppnad åt dig som är full.
Det bultade till i mitt hjärta och jag tänkte att oh nej, varför var hon tvungen att känna på den igår kväll, för jag visste ju att jag hade hällt ut lite utav den.
Men så gick mamma út och hämtade en ny hallondryck och sedan så gjorde hon sig i ordning.
När hon hade gjort det så ropade hon på mig och sa att nu är det dags att dricka drycken.
Men jag tvär vägrade och det tyckte hon var konstigt eftersom att det hade gått bra tidigare attt dricka den. Men då kände jag att jag var tvugen att berätta sanningen..
- "Mamma, jag har aldrig druckit en dryck på morgonen, jag har hällt ut den varje gång enda sedan jag blev utskriven. Så jag tänker inte dricka den nu heller, för jag tänker inte dricka mer än de 3 som jag redan dricker i nuläget".
Mamma blev nog ganska ledsen men också frustrerad över att hon inte hade märkt mer att jag inte hade haft något i tetrapaketet.

Men som sagt var. Morgonen fortsatte att rulla på, men jag försökte att hålla mig en bit bort i från mamma så att det inte skulle bli några konflikter, för jag hade redan satt ner min fot för att jag inte tänkte dricka drycken. Så mamma gav sig, iallafall för stunden. Sedan så fixade jag mig iordning lite smått och efter det så åt jag frukost tillsammans med mamma.
Idag så testade jag en ny yoghurt. Den var med ananassmak. Den var ingen jätthitt direkt, men nu så får man väl äta upp den innan jag går tillbaka till den gamla igen om det nu kommer att bli så..
Frukosten gick väl ganska bra, vi pratade inte så mycket om det som hade hänt tidigare. Utan vi pratade om något annat och så spelade vi kort.
När frukosten var uppäten så var det vila som gällde. Den blev desto jobbigare, för då så tvingade mamma mig att dricka drycken och då så kom mina tankar upp:
- "Ohnej, jag tänker inte dricka den där. Jag har ju aldrig gjort det tidigare".
- "Nu kommer jag att få i mig massor med mer kcal".
- "Den innehåller för mycket kolhydrater".

Efter mycket om och men, cirkus 1h, så hade jag fått i mig lite utav drycken men inte hela. Men det tyckte jag inte att varken mamma eller pappa kunde begära heller eftersom att det var ett stort steg att ta något utav den överhuvudtaget. Jag mådde inte så bra efteråt. Hade därför gråtit ganska mycket under vilan och så var det såklart ångest över den. Det kändes inte heller som att jag fick någon direkt bekräftelse på att det var duktigt gjort utav mamma och pappa, utan jag gick bara därifrån och väntade på att någon skulle säga något, men icke sa nicke.
De var nog bara besvikna och arga på mig tror jag.. Det kändes så iallafall!

                               
                                               Jag, ledsen och nedstämd efter en jobbig frukostvila!
 
När vilan var slut så kollade jag lite på datorn. Sedan så busade jag med Svea. Det var kul. Vid ca. 10.30 så gick jag ner till Nattis. Först så satt vi och småpratade lite men sedan så började vi kolla på Twilight igen som vi hade börjat se en annan gång. Jag längtar tills den gången vi ses nästa gång så att vi kan fortsätta att kolla på den. Den är verkligen jättebra.
Jag var inte hos Nattis så länge, men ett tag blev det iallafall och det uppskattades i mina ögon.
När jag kom hem så gjorde jag inget speciellt. Jag kollade lite på mamma när hon planterade blommor och sedan så gick jag in och hälsade på Svea och pappa.
Pappa åkte då lagom när jag kom in för att åka och tippa och då så kom mamma in och gjorde mig och Svea sällskap. Mamma började lite smått med maten eftersom att den skulle stå och små puttra ett tag för att köttet skulle bli mört så medans hon gjorde det så sysselsatte jag mig med lite olika saker. Jag läggde mig iallafall inte i matlagningen för 5 öre. Det var mer mamma som frågade om det var okej med olika saker att ha i och det gick jag med på, där var jag duktig!

Sedan så fick jag ensamtid.
För att distrahera mina kraftiga tankar så höll jag på lite med Svea. Jag försökte att ta bort kluddet som vi hade satt i hennes öron (för att hon ska få hängande öron). Men det satt som berget och lilla stackaren skrek ett x-antal gånger, så jag gav upp och lät det sitta kvar. Vi skulle nämligen duscha henne idag och då så ville mamma att vi skulle ta bort kluddet innan vi gjorde det, men det var som sagt vad inte det lättaste.
När mamma och pappa kom in igen så ät vi.
Idag var det verkligen inte min favoritmat, utan snarare en som inte ens finns med på min lista överhuvudtaget. Det var ris och köttgryta. När jag satte mig tillbord så hade jag redan byggt upp massor med tankar om maten och det förvärrades ännu mer när jag såg vilken STOR portion de hade lagt upp till mig. Jag sa direkt att det var alldeles för mycket ris, men de nekade. Men jag tog bort lite, men det tyckte mamma var för mycket som jag tog bort, så hon visade hur mycket jag fick ta bort och sedan så sa hon att resten får du äta.
Men sen så var jag fortfarande inte nöjd utan tyckte att det fortfarande var för mycket och då tog jag bort så ytterst lite ris till, men det såg såklart pappa och blev arg och sa:
- "Vad håller du på med? Nu ska du ju inte ta bort mer. Du ska ju äta det där".
Jag nekade till att jag hade tagit bort något men då blev pappa ännu argare och sa:
- "Hur kan du luga mig rakt upp i ansiktet? Jag såg ju klart och tydligt att du tog bort ytterligare med ris ifrån tallriken".
Jag blev ledsen, men den hela konflikten slutade iallafall med att jag åt det som skulle ligga på tallriken och det ångrade jag efteråt.
På vilan fick jag en JÄTTE kraftig ångestattack. Jag bara skrek och grät.
Jag kände mig tjock, värdelös och det kändes som att alla bara klagade på mig idag och att ingen ville ha mig levande. Jag vill bara dö, för att få slippa all den här skiten!
Detta var nog min värsta ångestattack på länge. Det tror jag att mamma och pappa också tycker.
Eftersom att den var så pass kraftig och ansträngande så somnade jag en stund efteråt. Det tror jag att min kropp behövde.

                                
                                                       Min söta lilla Svea efter första duschningen!

När jag vaknade upp så kände jag mig alldeles matt i hela kroppen. Jag orkade inte göra något och jag var jättevarm. Men då efter en stund så var det dags att duscha Svea i badkaret. Det var mamma som fick göra det. Och gud så lite hon blev, men ack så gott hon luktade. Melon, mums!
Efter det så gjorde jag inte så mycket igen. Det fanns inte så mycket tid till att göra något eftersom att det inom snar framtid var dags för eftermiddagsmelliset
Så blev klockan dags. Melliset tog jag och mamma tillsammans för att pappa var så pass godissugen så han åkte motorcykel till Lundbyhallen och köpte en redig godispåse.
Under tiden som jag drack drycken så kom det massor med tankar, så även några tårar kom. Men jag satte mig en stund i mammas knä och fick stöd ifrån henne och hon lovade mig att det här skulle vi fixa nu!
Så jag bet ihop och drack drycken. Vi körde även Mulle också och givetvis så vann jag, haha.

När jag hade druckit klart drycken och vi hade kört klart omgången så var det mamma som åkte iväg. Hon skulle handla lite till kvällsmaten, det behövdes.
Jag valde att inte följa med, för att jag kände mig så pass utmattad och trött + ofräsch, så jag stannade hemma istället. Då så passade jag på att ta en dusch, vilket inte alltid är så lätt för mig. Det är inte jag lockas till direkt. Jag hatar att se hela min kropp. Se mina breda höfter, min tjocka mage, mina dallrande lår och stora rumpa. Det gör jätteont i mig och det är så som "M" klämmer i sina klor lite extra i mig för att få mig att må ännu sämre.
Det blev iallafall en någorlunda bra dusch, men väldigt kall. Jag klarade inte av att vrida på graderna, så jag fick duscha kalldusch, haha.

                              
                                                           En nyduschad Elin med pyjamasen på.
                             Om ni undrar vad det är jag har i ansiktet, så har jag rivit mig själv, inte bra!

För att distrahera mina tankar som hade kommit under tiden som jag hade duschat och över ångesten som hade kommit när jag hade studerat min kropp så valde jag att gå ut tillsammans med pappa och Svea i "hagen". Då så busade vi lite med Svea, men även jag och pappa busade lite. Vi sparkade lite boll, eller han gjorde snarare tunnel på mig i stort sätt hela tiden. Haha, en loser är jag!
Här är lite bilder som vi tog..

                               

                                                         

Efter ett tag så kom mamma hem. Då så pratade jag lite med henne. Sedan så var jag inne på datorn en stund och pratade lite med några på msn. Det är alltid kul att få tankarna på något postivt istället.
Sen så började mamma lite smått med maten. Hon brynde till köttfärsen men sedan så fick jag hjälpa till att sleva upp den på tortillabröden. Vi gjorde som "minipizzor" med köttfärs, ost, cremfraiche osv. Till det så serverades det sallad.

                           

Maten gick väl ganska bra att få i sig. Visst väckte det tankar direkt på hur maten skulle sätta sig på min kropp, men samtidigt så kändes det som att jag inte hade några tårar kvar att gråta ut.
Men mamma och pappa nekade till att det inte syntes något på mig efter att jag hade ätit och det var väl skönt det, men det fick ändå inte bort det som "M" intalade mig så nu sitter jag här och skriver på min blogg och känner mig enorm efter dagens alla intag.
Det känns som att jag äter mer än alla andra och det gör jag nog också. Inte konstigt att jag är så stor som jag är. "/

Skönt ska det iallafall bli at gå en promenad nu med mamma och Svea. Jag vet inte om pappa följer med, men det är inte alls otroligt. Sedan så blir det att proppa i sig ännu mer, usch jag bävar för det. Kommer säkert att komma en och annan tår då också. Och så blir det givetvis Robinson på det, det är desto roligare!
När jag väl går och lägger mig så kommer jag nog att somna ganska tidigt eftersom att jag är så pass trött. Denna dagen har tagit hårt på mina krafter, det känner jag.
Jag hoppas att dagen blir bättre i morgon, jag undrar hur den kommer att bli..
Men den kommer säkert att bli bra, det tror jag!

Hoppas att eran lördag har varit bra.
Ha det så bra!
/ Elin.

Kommentarer
Postat av: Emilia

Jag känner igen det där med att ljuga. Att blåneka att man smusslat undan mat eller näringsdrycker även att det är uppenbart. Det är en del av sjukdomen och du får inte glömma bort att det inte är du Elin som ljuger, det är en sjuk del av dig som tvingar dig till sånna saker.



Jag slutade med näringsdrycker när jag hade bevisat att jag klarade av att äta mycket mer mat och gå upp i vikt av det. Jag råder dig dock att fortsätta dricka näringsdryckerna tills du kommit upp till en frisk vikt, för det är bättre att plocka bort näringsdryckerna då och ersätta med mat. Jag backade rejält i min sjukdom när jag tyckte att jag gått upp tillräckligt bara för att jag fick för mig att mat gjorde mig tjock och då plockade jag bort alldeles för mycket och hamnade på ruta ett igen. Det är ovärt att göra så när man lidit sig igenom så mycket. Jag tycker du ska se näringsdryckerna som något gott och "lyxigt", typ efterrätt fast nyttigt. Tänk på att allt det som är i näringsdryckerna är viktiga vitaminer, mineraler, proteiner och kolhydrater som är bra för kroppen. Jämför med om du skulle äta tex två kanelbullar istället för 1 näringsdryck, då skulle du inte få i dig samma nyttiga vitaminer. Jag brukade också tänka att människor som tränar hårt dricker drycker som har samma sammansättning som näringdryckerna, och då måste ju dryckerna vara mycket bra. Eller hur?!



Jag träffas väldigt gärna:) Jag har hoppats hela tiden på att du skulle fråga:) Dessutom skulle det vara sjukt kul att träffa Danne med:)



Vilken dag skulle passa er?



Kämpa vidare! Jag vet att du kan Elin.

Glöm aldrig bort att tjejer med ätstörningar är STARKA tjejer.



Vi kan om vi vill!

KRAAAAAM<3

2009-05-24 @ 10:27:43
URL: http://emiliaaab.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0