eellann

Idag så vaknade jag i en varm och skön säng tillsammans med Svea som låg tätt inpå mig. Jag var inte speciellt trött i morse och det märkte pappa också eftersom att han kom inrusande och hejade på mig och Svea. Då så gick jag upp och bäddade sängen.
Imorse så tog pappa med Svea ut i "hagen", efter det så cyklade han till jobbet.
Då så kom mamma upp direkt när han hade åkt och gjorde ett toalettbesök. Sedan så tog jag med mig min näringsdryck in till mammas och pappas sovrum och så satt vi där ett tag och pratade. Det var lite jobbigt med drycken imorse, jag ville gärna få slippa lite, men mamma sa ett tvärt nej.
Så hela drycken blev jag tvungen att dricka upp.. men jag visste egentligen att hon skulle svara så, men jag tänkte att det var värt ett försök.

                                
                                                              Jag i min sköna joggingoverall!

Efter frukosten så fixade jag mig iordning. Idag så fick det bli min gamla joggingoverall som jag har haft sedan år 2006. Den overallen fick vi i vårat fotbollslag när vi skulle vara med i  Gothia Cup.
Gud vad jag längtar tillbaka till den tiden, det väcker verkligen massor med roliga och härliga minnen. <3
Det var ju sådant fruktansvärt väder imorse också. Regnigt och ruskigt, men på något vis så tycker jag ändå att det är lite mysigt. Man kan mysa till det lite extra inomhus, med tända ljus osv.
Jag kunde dock inte busa med Svea så mycket i morse för att hon låg och tvär sov inne på mammas kudde, det var så sött. Sedan så blev det frukost och kortspel tillsammans med mamma.
Det gick bra, men efteråt så blev det desto jobbigare. Jag kände att jag var tvungen att få ut alla mina känslor, men jag hade inte möjlighet tilldet för att vid kl. 09.00 så skulle en utav mina behandlare komma och hämta mig och så skulle vi åka till BUP och ha samtal där.
Men när hon kom så kunde jag inte hålla mig fullt ut, utan det kom några tårar men både hon och mamma TVINGADE iväg mig på samtalet. Jag ville verkligen inte prata med henne idag. Jag orkar inte öppna mig för någon nu, speciellt inte mina behandlare. Det känns som att en del av mig inte vill ta emot hjälpen som jag ska få, utan att jag hellre vill klara mig på egen hand. Jag vet att jag skulle klara mig på egen hand!

Väl på samtalet så tände vi ett ljus. Det doftade ljuvligt. Samtalet gick väl någorlunda bra, jag pratade ju iallafall, men jag förstod inte vad detta samtal hade för nytta. Det hjälpte inte mig ett dugg tyckte inte jag, varken från mina tjockkänslor eller något annat. Det fick bara mina tankar att rulla på ännu mer.
Hämtningen i från BUP blev det mamma som gjorde. Hon hade även med sig lilla Svea i bilen oh det gjorde mig extra glad. Jag blir alltid så nedstämd efter alla samtal som vi har så därför är jag så glad över att jag har Svea nu som kan göra mig på bättre humör på momangen.
När vi kom hem så busade jag lite med Svea sedan så var det förmiddagsmelliset som gällde. Medans jag tog min dryck så spelade jag och mamma Mulle som i vanlig ordning. Jag vann även idag.
Under tiden som jag drack drycken så kom det några tårar rullandes ner ifrån mina kinder, lite känslor hade jag äntligen tid till att släppa på, men absolut inte på gränsen till på allt jag bär på.

När vi hade spelat klart så gjorde jag inte så mycket fram till lunch. Jag busade med Svea och så kollade jag lite på datorn och så hjälpte jag även mamma att vara lite smakråd när hon höll på att ordna lite inne i vardagsrummet och i deras sovrum. Det var kul och resultatet blev definitivt bättre än innan.
Sedan så kom pappa hem, han slutade middag. Då så kom även en jobbarkompis till han med hem hit, vid namn Glenn, för att kolla in Svea. Han blev helt förälskad i henne, det märktes.
Svea var ganska feg i början, men under tiden så artade det till sig bra.

När han hade åkt hem så fick jag ensamtid av båda mamma och pappa. Pappa åkte en vända till soptippen medans mamma gick en sväng med Svea. Men jag skrattade lite för mig själv när det hade gått för precis då så kom det världens regnskur och jag bara såg framför mig hur blöt och rädd Svea skulle bli.
Under tiden som de var borta så gick det bra för mig, men huvudet fungerade desto sämre. Tankarna kom angående både det ena och det andra. Det var jobbigt. Men dessa tillsägeler att jag skulle göra något kunde jag stå emot, men det var svårt.
När mamma och pappa kom hem, så var som sagt var Svea genomvått. Stackars liten!
Sedan så åt vi lunch. Direkt när jag såg tallriken som stod framför mig så protesterade jag direkt på min portion som mamma hade lagt upp på tallriken. Det var alledels för mycket sås. Så jag tog bort lite utav den..
Det började bra men efterhand så byggdes tankarna och ångest bara på mer och det blev allt tuffare och tuffare att få i sig maten. Så jag blev lite ledsen, men fick stöd ifrån både mamma och pappa.

Sedan så var det vila som gällde på det. Den var inte lika avslappnande och skön som jag hade hoppats på. Utan då så fick jag mitt utbrott med alla känslor som jag annars brukar få på morgonen, men i morse hade jag som sagt vad inte tid med det eftersom att jag var tvugen att åka på det förbaskade samtalet.
Det kom massor känslor på samma gång, men samtidigt så visste jag inte vad det var för känslor, så det kom bara en flod av tårar. Jag var förvirrad över precis allting. Det är så himla jobbigt just nu, men det är en fas som jag måste gå igenom. Det känns inte som att jag kommer att klara av det den här gången heller. "/
Måste hitta kraften! Och jag vet att jag har den någonstans..

När vilan var slut så var klockan ganska mycket. Jag var trött, men kände mig ändå ganska tom på något vis. En stor lättnad. Sedan så fick jag lite ensamtid igen, men jag hade inte så mycket för mig då så jag gick ut lite då och då till pappa som var i garaget. Sedan så väckte jag Svea för att jag kände att jag ville busa lite med henne och hon piggnade till fort.
Sedan så kom mamma hem som hade varit på apoteket för att köpa fästinghalsband till Svea. Jag tror inte att hon kommer att gilla det, men det lär behövas nu vid den här årstiden.
En stund senare så var det eftermiddagsmellis som gällde, men precis innan vi skulle ta det så föll jag ihop, bara så där. Både mamma och pappa tyckte att det var obehagligt men de sa att det kunde bero på att jag bar på så himla mycket känslor nu och att jag hade det så tufft nu..
Jag hade tidigare under dagen sagt till pappa att jag kände mig kallsvettig, fast det var nog samma anledning till det också.
Men efter att jag hade legat inne på mammas och pappas sängar en stnund så slog vi oss till bord och så tog jag min dryck.
Direkt efter det så åkte jag och mamma till Mantorp.

 Viby!
 Jag och mamma i bilen!
  Jag!                                                                                                                 

Först så åkte vi till Viby. Där så köpte vi massor med fina blommor som vi eventuellt ska plantera i helgen. Det kommer nog att bli jättefint tror jag. Sedan så tog vi City Gross på hemvägen, eftersom att det var dit som vi skulle egentligen. Där blev det att handla lite matvaror, inget roligt alltså.
När vi kom hem så lagade mamma middag direkt.
Pappa hade främmat utav Glenn igen eftersom att de skulle iväg och prata lite skitsnack med några andra nere på "Garaget" som det heter, haha.
Så ikväll så blev det bara mamma och jag som åt tillsammans. Det tog emot. Jag kände mig fet och onyttig. Det kändes som att jag åt alldeles för mycke mat + att den innehöll väldigt mycket kalorier och kolhydrater, fett också för den delen. "/
Så mamma fick trösta mig under tiden som jag åt, det hjälpte.
Efteråt så mådde jag inte så bra, så mamma och jag ställde oss på altanen en snabbis och tog några djupa andetag. Jag hade proppat i mig alldeles för mycket, fan ta dig Elin!

Nu så ska jag och mamma äntligen gå våran promenad. Hon sitter inne i soffan och väntar på mig att jag ska blogga klart. Det ska bli skönt med frisk luft och känna att man får sysslesätta sin kropp lite. Gud vad fri jag kommer känna mig när jag får träna. Det är rena drömmen för mig just nu!
Senare sen så blir det myspys framför TV:n med mamma.
Något som inte är lika trevligt är näringsdrycken + det extra som jag måste ta. Jag vill egenligen inte ta något på kvällen, det känns inte naturligt. Liksom.. vem sitter och äter/dricker något över 300 kcal varje kväll innan man går och lägger sig? Ingen. Joo, bara jag, som är så tjock och fet! "/
Mamma och jag ska iallafall mysa till det så gott som det går och kommer det några mer tårar ikväll, vilket det säkert gör så kommer mamma att trösta mig till 110% det vet jag.
Mamma, pappa och Danne finns alltid där för mig. <3

Ha det så bra!
/ Elin.