eellann

Idag så vet jag inte vad det var med mig för att jag sov ända fram tills pappa kom in och väckte mig för att det var dags för mig att dricka drycken.
Jag var faktiskt riktigt trött men det kan ju bero på alla intryck och alla tårar som jag fick igår.
Det var en jobbig dag igår, men idag är det nya tag som gäller. Jag ska inte ge upp, jag ska kämpa vidare!

När jag hade druckit upp drycken så bäddade jag lite snabbt sedan så gick jag in till mamma och sade God morgon och givetvis så ville ju Svea lägga sig där. Hon älskar verkligen det!
När hon hade lagt sig till rätta så sade mamma till mig:
- "Lägg dig du också en stund, det skulle vara jättemysigt".
Det jag tänkte var att:
Herregud vad tror hon om mig? Jag tänker inte ligga ännu mer nu när jag redan har tagit sovmorgon och legat och dragit mig alldeles för länge. Nu får det vara slut på det. Jag ska ju snart sitta igen vid frukosten.
Så den idén gick jag inte med på även om det såg mysigt och varmt ut.
Efter det så gick jag in till mig garderob och valde kläder sedan så klädde jag på mig.
Idag så fick det bli en varm röd kollegetröja, svart linne och mörkgrå leggings - de som jag fick utav mamma i lördags när vi var i Linköping. Det är så skönt med mjuka kläder tycker jag.

Precis när mamma kom upp så ringde telefonen. Det var morfar som ringde redan vid kl. 07.40. Han frågade vad vi skulle göra idag och undrade om vi skulle köra Mulle. Men det kunde vi tyvärr inte eftersom att jag skulle vara med Jennifer på förmiddagen.
När de hade pratat klart så fixade mamma sig i ordning lite snabbt sedan så åt hon och jag frukost tillsammans. Till frukosten så spelade vi lite kort som har blivit som en vana för oss nu, men det är för att det ska gå lite lättare för mig också. Alltså ett slags hjälpmedel..
Frukosten gick iallafall bra att få i sig och efter det så var det vila som gällde.
Då så slog  sig mamma och jag ner i varsin soffa i vardagsrummet och så kollade vi på Momma´s boys som vi hade spelat in sedan gårdagen. Det var bra som vanligt.
Mamma och jag har våra favoritprogram nu som vi följer, eller favortier kanske de inte är men det är iallafall sevärt. Haha!

När vilan var slut så sminkade jag till mig lite sedan så gick jag med lilla Svea till mittengatan för att möta upp Jennifer och Molle. I början så var Svea lite feg märkte jag men sen direkt när hon såg att det var Molle så ville hon bara springa fram för att sedan börja leka med honom.
De busade hela tiden och det hade Jennifer och jag jättekul åt.
Vi gick bort till stenarna som vi brukade ta kort förr, men det tog ett tag dit eftersom att vi kom knappt något vart för att Svea och Molle busade hela tiden så vi var tvugna att stanna hela tiden.
Här är några bilder!

                        
               
                        

                        

Det blev inga direkt bra bilder, men huvudsaken var att vi hade kul iallafall och det hade vi, iallafall jag. När vi hade varit vid stenarna en stund och pratat och så så gick vi hem till Jennifer för att släppa lös de i trädgården där så att även Svea kunde springa lös så de kunde busa ännu mer med varandra.
Då fick jag och Jennifer oss en massa skratt. Gud vad kul det såg ut när de bara sprang runt, runt, runt. Och efter ett tag så började Svea pipa massor när hon sprang efter Molle, men det var nog för att hon var trött. Haha.
Hade iallafall en underbar förmiddag med 1 underbar vän och 2 underbara hundar! <3

När jag kom hem så var mamma i full gång på att leta efter en skiva i alla lådor i datarummet. Hon var ute efter en skiva som innehöll Majhong. Hon hittade den dock inte på en gång så då erbjöd jag mig att sätta på min dator så kunde hon få spela en omgång på den och det tackade hon gärna ja till.
Så medans hon gjorde det så kollade jag datorn lite snabbt - den i datarummet alltså. Kollade lite bloggar och så, vilket alltid är kul.
När mamma hade kört klart så fick jag ensamtid. Det var skönt men inte så roligt. "M" kom fram extra mycket då och ville få mig att göra vissa saker, men jag är stark, jag klarar av att stå emot. Jag vet att jag inte längre tjänar på det om jag nu skulle uppfylla det hon vill, det enda som händer är att jag gå ner mer i vikt och då så väntar med all säkerhet avdelningen igen och den vill jag inte vara med om igen. Aldrig mer i hela mitt liv!
Det som jag gjorde medans mamma var borta i ca. 20 min. då var att endast tänka på min kropp. Det låter helt sjukt, men det är typ det enda som jag gör nu. Jag avsyr den. Den äcklar mig så vida pass och jag vill inte längre ha den kroppen som jag har, jag vill inte leva i den.
Mitt hår var äckligt, min kropp var äcklig, mitt ansikte var äckligt. Alltså inget dög på mig. Jag måste få börja träna snart eller iallafall få mer promenadstid, då kanske jag iallafall kan bli något mer tillfreds med min kropp, men det är knappast troligt.
Sedan så kom mamma hem. Då så satte hon igång med maten på en gång. Det var inget måltid som jag hade valt idag utan det var mamma, så det blev onyttiga och kolhydratsrika pannkakor. Jag ryser bara jag tänker på det. Det känns så onyttigt att äta det och dessutom så hade jag keso - vanilj och päronsmak och rårivnet äpple till. Så det blev på tok för mycket till lunch idag för att vara så pass stillasittande som jag är.
Det blev jobbigt under lunchen att få i sig pannkakorna, men mamma stöttade mig. Jag var verkigen tvungen att kämpa och det blev ganska knot om tid eftersom att jag skulle till Rebecca för samtal vid 13.30.

Lunchen tog den tiden som den tog och det gjorde att vi blev en aning sena, ca. 10 min. Men det gjorde intue Rebecca något. Mamma fick följa med upp eftersom att jag vägrade att gå upp dit, så hon tvingade mig. Jag ville verkligen inte gå på samtal idag, jag har inte lust att sitta och öppna mig för någon när jag inte ens vill ha hjälp, det känns bortkastat med tid. Men Rebecca sade att alla 3 skulle gå ner till bilarna så fick vi se hur det blev. Men jag total vägrade att följa med henne i bilen och det gjorde att mamma och jag började tjafsa.
Mamma sade att jag skulle följa med och jag tvärtom, eller snarare "M" sade det åt mig och jag lyssnade på henne för jag gick därifrån och lämnade Rebecca och mamma på parkeringen utanför BUP-huset.
Jag gömde mig bakom ett hus och såg att mamma åkte förbi för att leta efter mig. Hon såg mig inte och tur var det kände jag. Jag ville bara komma bort ifrån mamma just då, det kändes som att hon svek mig när jag sade ifrån och att hon inte lyssnade.
Men så kom mitt sunda förnuft fram vilket ledde till att jag gick tillbaka till BUP och gick upp till Rebecca och sa att vi fick väl åka en sväng, så det gjorde vi. Vi åkte upp till Skogssjön och lade oss på en brygga och låg och kollade rakt upp i himlen, det var ganska så avslappnande faktiskt.
När klockan var va. 14.30 så skjutsade hon hem mig. Då var jag orolig över vad mamma skulle tycka om mitt beteende, men hon var inte ett dugg arg på mig. Hon förlät mig och tyckte att vi skulle gå vidare och det viktigaste av allt var att jag skulle ta emot den hjälpen som jag får och att jag förtjänar den och behöver den!
Vet inte om jag ska tro på det, men jag ska nog låta ge det en chans nu iallafall..

När jag hade varit hemma en stund så fick jag ensamtid. Då så låg jag en stund vid Svea som låg och sov i sin hundbädd i vardagsrummet och så kollade jag lite på datorn. Efter ett tag så kom mamma hem igen. Då så åkte vi direkt till min morbror och betalade min bärbara dator och Svea fick även följa med dit. Jag kan säga att jag är verkligen jättenöjd över datorn och den är värd alla pengar som jag gav för den, så ett stort + för den!
På vägen hem så gjorde mamma och jag en jätterolig sak, men det vill jag inte gå ut med här utan det är en sak som jag och mamma har för oss själv, eller hur mamma?
Eller vi berättade det i och för sig för pappa när vi kom hem. För vi tog nämligen eftermiddagsmelliset direkt när vi kom hem därifrån. Till det så pratade vi om dagen och så spelade vi kort.
Vi ska kämpa tillsammans nu, vi ska hjälpa varandra och ta hjälp också
Släppte även ut några tårar under den tiden, men det blev inget större så. Hade ju redan gråtit tidigare i dag vid den incidenten som hände vid BUP, jobbigt.
Men mamma och pappa tycker bara att det är bra att jag lyfter på locket ibland så att det inte bara pyser över en dag eller att jag bara går och håller det för mig själv, för de anser att det inte heller är bra.

När vi hade kört klart Mulle så gick jag och duschade och smörjde in mig.
Mamma och jag gjorde mig extra "ren". Alltså vi filade fötterna, smörjde in mig, rakade benen, klippte naglarna och målade naglarna. Det var skönt och man kände sig fräschare efteråt men inte så mycket gladare efter att man hade sett sin kropp mer bar. Blä, vad den är äcklig och fet!
Efter det så åt vi mat, jag och mamma. Pappa åkte iväg nu på kvällen för att kolla på Speedway med några arbetskamrater. Kan inte säga att jag blir något vidare värst avundsjuk, haha.
Kvällsmaten var också alldeles för onyttig och då menar jag verkligen det. Jag måste börja tänka efter på vad jag äter. Jag vet att jag har skrivit det många gånger, men nu måste jag ta till mig det. Jag får inte äta så onyttigt som jag gör nu, jag vill ju äta sunt och det gör jag inte för tillfället. Inte konstigt att min kropp ser ut som den gör och att jag måste bära på så mycket fett. "/
Jag ser ut som ett stort berg jämfört med andra..
Mår inte alls bra efter kvällsmaten, men jag sväljer mina känslor och håller de för mig själv. Det känns bäst så just nu för mamma förstår mig inte riktigt ändå. Hon försöker det vet jag, men det är svårt..

Nu så ska jag och mamma gå våran vanliga kvällsrunda. Det ska bli skönt med tanke på att jag har proppat i mig så mycket onyttigt idag och ätit för mycket, så kanske man förbränner något iallafall även ifall det är långt ifrån vad jag borde. Jag vill inte bli fetare nu, det måste få bli ett stopp nu, annars vill jag inte leva mer.
När vi kommer in så blir det ett sista intag av näringsdryck och något extra till tillsammans med kortspel med mamma.
Ska gå och lägga mig skapligt idag har jag tänkt mig, men tiden brukar bara rusa iväg, men lär nog somna ganska snabbt, jag är trött.
Bara jag inte får mer ångest idag, det vill jag inte. Jag orkar inte med det!
Jag lär säkert få det. Iallafall lite, men mamma kommer att stötta mig och finnas till hands det vet jag.

Vad tycker ni om min blogg?
Är den rolig att följa? , Skriver jag för mycket?
Om ni har frågor så är det bara att fråga på, jag svarar gärna.

Ha det så bra!
/ Elin.