eellann

Morgonen började som vanligt, lika kontrollerad och allt. Det är fruktansvärt jobbigt nu att pappa ska behöva vara så kontrollerande att han t o m måste sitta i sängen tillsammans med mig.
Det räcker väl med att de bestämmer smak så att jag inte vet vilken det blir och sedan att de gömmer drycken på kvällen och ger mig den på morgonen, så kan jag få sitta i lugn och ro och dricka den själv i sänge.
Men nej, så går det inte till utan här är hårdhandskarna uppe på hög nivå.
Den gick iallafall ganska bra att få i sig. Hade på MTV samtidigt som jag drack den, så lyssnade alltså på lite bra musik, men det tråka är ju att de spelar samma musikvideor om och om igen.
När jag hade fått i mig den så gick jag och Svea in till mamma där Svea lade sig till rätta igen. Hon har verkligen blivit en riktigt sjusovare. Haha.

Så medans hon låg och sov så kollade jag lite på datorn och sedan så vaknade hon till precis innan det var dags för mig att äta frukost. Frukosten gick bra att få i sig, riktigt bra faktiskt.
När frukosten var avklarad så var det vila som gällde. Då så kollade vi på Momma´s boys som vi hade spelat in sen igår. Det var ganska bra faktiskt, men man har ju sina favoriter. Är det någon mer som ser på det?
Fick även mycket tankar.
- "Nu har jag ätit för mycket".
- "Jag har blviti ännu tjockare".
- "Att jag äter fast att jag redan väger så mycket?!"
Mamma nekade till allt, men jag vill inte tro ett dugg på henne just nu och inte pappa heller. Jag tror på mitt förnuft och det är "M" som härskar då, iallafall i just den benämningen.

När vilan väl var slut så gjorde jag inte så mycket. Kollade åter igen lite på datorn och så busade jag lite med Svea som var på ett himlans bushumör.
Sedan så var det dags för förmiddagsdrycken. I dag kunde mamma och jag tyvärr inte sitta ute i solen och njuta för att det blåste alldeles för kallt, tyvärr.
Drycken blev lite jobbig, det blev ännu mer tankar. Men mamma kramade om mig och peppade mig och det slutade med att tetrapaketet var helt tomt. Lycklig var mamma, men inte jag. Eller kanske "M" var det som sade åt mig att inte vara nöjd över det.
Jag mådde inget vidare efteråt, men det ville jag inte visa, utan höll det mer för mig sälv.
Sedan så dammsög mamma huset och plockade lite medans jag försökte att distrahera mig genom att busa lite med Svea en stund, men hon blev så rädd för dammsugare att jag blev tvungen till att ta upp henne i min famn. Stackars liten!
När mamma var klar med allt så förberede hon maten sedan så fick jag ensamtid både ifrån mamma och Svea.
De åkte till Knekta och gick där en stund i skogen, men stackars dem så kom det precis en regnskur precis när de hade åkt iväg, så de blev nog en aning blöta må jag tro.
Under tiden som jag hade ensamtid så gjorde jag inte så mycket. Jag försökte att få fram mitt riktiga Elin igen tills mamma kom hem så att hon slapp se mig i det andra tillståndet. Så jag försökte att rensa mina tankar till den bakre delen utav mitt huvud för att inte låta det gå ut över mamma och det fungerade bra, för att när hon kom hem så var jag glad mot henne.

När hon kom hem så åt vi lunch. Det blev potatis, fisk och sås.
Idag fick jag pröva att lägga upp maten själv på tallriken. Det var en positiv konsekvens av att jag hade ökat i vikt i går. Det fungerade bra att lägga upp maten själv tycker jag, men mamma ansåg nog att jag kunde tagit en aning större potatis, men nej, där var hon helt ute och cyklade. Det var nästan på tok för mycket det jag lade upp på tallriken, jag ångrade mig efteråt.
Det gick bra till en början, men sedan så kom ångesten.
Men jag skulle ju inte visa den för mamma, jag skulle ju ha den inom mig hade jag bestämt mig för. Så jag sade bara orden.
- "Jag mår inte bra, måste jag äta mer? Jag klarar det inte".
Svaret blev naturligtvis ja, det var en normalportion som jag hade på tallriken, fast det kunde t o m varit lite mer enligt mamma. Hon puschade mig och höll mig hårt i handen. Jag klarade av det, jag åt upp portionen.
Efteråt så tog mamma fram en kudde som jag kunde slå på. Jag låtsades att det var "M" inför mamma, men enligt mig så var kudden en annan person. Det tyckte inte mamma att det skulle vara så hon försökte att överrösta mig med att det var "M" som jag slog på.
Det underlättade inte alls mycket utan gjorde nästan så att mina tankar och ångest kom ut mer.
Jag vill inte veta av den, jag vill försöka att tränga bort den helt och hållet. Jag vill låtsas vara glad mot omgivningen, jag vill inte att de ska behöva se mig må dåligt. Jag vill att de ska se mig som den glada Elin som jag en gång var. Inte den ledsna Elin som går och grubblar på alla tankar som "M" intalar mig.
Jag ska bättra mig.. Hålla humöret uppe när alla ser på och ta tag i mina inre känslor när ingen ser, vara i fred helt enkelt.

Efter maten så blev det liv i luckan. Jag skulle på samtal hos min behandlare så mamma skulle skjutsa mig till BUP. Men jag vägrade. Jag skulle inte sätta min fot där och om jag så gjorde det så skulle jag inte säga ett skit. Jag vill inte ha hjälp. Jag klarar mig på egen hand och gör jag inte det så får jag väl stanna på den vikten jag är idag och må som jag gör. Det är väl det bästa. Jag vill inte gå upp mer i vikt och bli ännu tjockare, jag kommer ju inte vilja leva som en stor sumobrottare!
Men mamma tvingade mig. Hon blev arg på mig och sade:
- "Att går inte du på samtalet nu så blir det någon negativ konsekvens. Du behöver hjälp och likaså vi. Vi kan inte hjälpa dig på det sättet som de kan. För du vill väl ha hjälp?"
Jag blev arg/ledsen. Jag vill inte ha hjälpen!
Men så satte vi oss i bilen. Jag klev in i rummet och så satte jag mig vid bordet och min behandlare mitt emot. Men då så kom första tåren rinnande ner ifrån min kind.
Min behandlare märkte att jag inte mådde bra. Hon ställde frågor men jag kunde inte svara. Jag endast nickade och ryckte på axlarna. Jag kunde inte göra något mer, tårarna bara rann och rann. Jag mådde skit.
Så i 45 min. som samtalet varade så satt jag och grät hela tiden, det tog aldrig slut.
Nu efter detta samtal så vet jag egentligen inte vad jag vill med mitt liv längre, jag vet inte hur jag ska ta ställning. "/
Jag orkar inte mer!

                                 

När jag kom hem så var jag alldeles trött men tårarna var inte slut för det. Jag var fortfarande ledsen. Men mamma och jag satte oss ner en stund. Hon kramade om mig, hon ville komma nära mig och få trösta mig.
Det gjorde hon så gott hon kunde, men allt vill jag inte berätta. En del saker är bättre att jag håller för mig själv!
Jag fick iallafall lite ensamtid efter en stund. Kände att det var behövligt.
Kände att jag var tvungen att få rensa huvudet lite och få vara ifred. Så mamma åkte iväg en sväng medans jag var hemma själv med Svea. Jag busade lite med henne för att få tillbaka lite glädje igen, för det får jag alltid utav henne.
Men tankar och ångest satt fortfarande kvar..
Jag är alldeles för tjock för att orka leva!
När mamma kom hem så var det dags för eftermiddagsdrycken.
Pappa kom även hem lagom tills dess så han gjorde mig och pappa sällskap. Vi spelade lite kort.
Det blev jobbigt i samband med drycken, men mamma och pappa stöttade mig.

Efter melliset så åkte jag och mamma ner till stan och kollade lite. Det var skönt att få röra lite på sig, men samtidigt så ville jag vara hemma för att jag var så trött efter alla tårar.
Men det var nog ganska nyttigt att få komma ut i omgivningen.
När vi kom hem så åt vi kvällsmat. Det var också en ganska så jobbig måltid, men fick stöttning återigen och bekräftelse på att jag inte blev större under tiden som jag åt. Även att jag kände hur allt på mig bara växte!
Jag mår inte alls bra nu när jag sitter här och skriver, men det är smällar som man får ta.
Min mage känns alldeles svullen och mina kinder likaså. Jag måste bara ha blivit större!
Åh, jag får panik. Jag vill inte bli större.
Dessa jäkla tjockkänslor de är konstant i mitt huvud! "/

Nu så ska jag, mamam och Svea gå ut på en promenad. Ska bli skönt att eventuellt rensa huvudet lite extra kanske.
Ska bli skönt att få gå av sig lite också, kanske känner mig något mer tillfreds med min kropp då, men det är nog det lilla innan det är dags att avsluta kvällen med ytterligare en näringsdryck.
Jag gör ju inget annat än att äter just nu och dricker..
Får i mig alldeles för mycket kolhhydrater och kcal, får bli slut med det snart!
ÅH, VAD JAG HATAR MIG SJÄLV!

Ha det så bra!
/ Elin.