Torsdag 30/4
Oj, vilken ovanlig morgon för mig. Idag kan man nästan säga att jag försov mig. Pappa kom nämligen in och väckte mig, utan att han egentligen visste om det. Han trodde att jag var vaken eftersom att jag alltid brukar vara vaken så dags om morgnarna. Han brukar nämligen komma in och säga hejdå till mig och Svea innan han cyklar till jobbet vid 07.40. Så idag så sov jag såg dags, som en stock. Men inget hindrade mig från att kvickna till fort eftersom att Svea var vaken och ville gärna komma upp i sägen och ligga och gosa en stund. Det har blivit en vana för Svea nu, det är en positiv vana tycker jag, jag älskar det! <3
När mamma och jag hade rastat Svea så åt vi frukost tillsammans. Samma gamla vanliga frukost bestående av 2 mackor, 1 skål med youghurt, 1 glas juice och 1 glas mjölk. Erkänn mycket som jag äter till frukost?
Aja, stabil är den ju iallafall så man blir väldigt mätt på den kan jag lova, iallafall jag. När vi hade ätit klart efter lite småprat också så gick vi in till soffan för att vila i 1 h. Då så kollade vi på TV. Vi kollade även idag på ett gamalt avsnitt i från Big Brother. Det är faktiskt kul även att Linda hade åkt ut.
När vilan var slut så hann jag inte med så mycket innan det var dags för nästa mål, alltså förmiddagsmellis. Smaken på näringsdrycken idag fick bli svarta vinbär. Ni som läser min blogg och också dricker drycker, vad dricker ni för någon sort?
Under tiden som vi tog melliset så spelade vi Mulle och då så satt Svea snällt på golvet och ville så gärna att jag skulle lufta upp henne så att hon kunde få sitta i mitt kort och få vara med på ett hörn och spela kort och givetvis så fick hon det. Man kan bara inte motstå henne. Hon är så himla söt!
Och duktig var hon på att köra Mulle också, för vi vann faktiskt hon och jag över mamma, haha!
Efter melliset så busade jag lite med Svea medans mamma ringde till Agneta. Jag vet att Agneta följer min blogg och det tycker jag är jättekul och det känns bra att hon gör det för då kanske hon förstår mer hur det rör sig i mitt huvud och vad det är som jag går i genom. Hon tycker att jag kämpar på bra, det vet jag, men tyvärr så har hon inte kommit på hur man kan skicka kommentar, men mamma berättade det för henne idag så vi får väl se om man får någon kommentar utav henne någon vacker dag.
Innan lunch så fick jag lite ensamtid. Då så gick mamma ut en sväng med Svea i kopplet. Vi måste verkligen träna upp henne nu så att man kan ta lite rejällare promenader med henne snart. Nu så kan hon knappt inte gå alls i koppel utan hon vill bara stanna och lukta på allt och vill alltid gå åt det motsatta hållet som vi ska gå åt.
Under ensamtiden så gjorde jag inte så mycket. "M" var där med sina hot och tillsägelser, men jag har lärt mig att kunna motstå de på ett eller annat sätt. Det är tufft, men jag gör framsteg var och varannan dag, det lovar jag!
När mamma kom hem med Svea sen så busade jag lite med henne medans mamma lagade till det sista utav maten. Protester blev det idag också, men mamma sa några ord till mig som faktiskt gjorde att jag tog den där sista tuggan som var på tallriken trots att det kändes jobbigt.
Efter maten så var det vila som vanligt. Eller vila kan man kanske inte kalla det längre utan jag får nästan alltid mitt pys efter just lunchen. Just nu så har jag inte kraft till att kunna lägga locket på mycket längre än fram till lunch, det pyser liksom över då. Så inte långt ifrån att vi hade satt oss till ro i soffan så kände jag att "M" började försöka att manipulera mig. Hon ville få mig till att inse att jag hade ätit för mycket, fel kost, att mina kinder svullnade upp och allt det där. Så för att inte störa Svea som låg och sov så gick vi in till mammas och pappas sängar.
Eftersom att mamma är väldigt duktig på att kunna hantera mina ångestpys så känns det ändå som att jag alltid har någon form av närhet. Trots att jag knappt inte är vid medvetandet så känner jag hennes närhet. Jag känner hennes kärlek och att hon verkligen kämpar tillsammans med mig. Likaså försöker ju pappa lika väl när har tar hand om mig under ett ångestpys. Som idag t.ex. så fick jag en kylklamp på mig lite här och där på kroppen för att kunna dämpa ångesten lite, eller iallafall få ner andningen och pulsen lite. Det hjälpte oerhört mycket.
När jag kom tillbaka ur ångesten så berättade mamma för mig att jag hade varit skitförbannad på "M". Jag hade sagt att nu så skulle hon ut i från mitt liv. Och även att jag sa det i ångest så kan jag stå för det nu när jag sitter här och skriver också. Hon ska ut i från mitt liv, jag ska besegra den där "häxan". Det är tufft, men för att bli frisk så måste man våga utsätta sig för saker trots att man alltid tror det värsta om vad som ska ske i efterhand.
Jag var trött idag också efteråt och Svea var också trött, så eftersom att jag somande på mammas och pappas säng så kom mamma in med Svea hos mig och lade henne bredvid mig. Så där låg vi en stund och slumrade så sött tillsammans.
På eftermiddagen så skippade jag ensamtiden. Jag kände att jag inte orkade med någon ensamtid just då. Kanske var "M" lite väl stark fortfarande? Hon kanske skulle få mig att göra något som jag inte hade kraft till att motstå.
Så när mamma hade städat iordning lite i köket så gick vi med Svea till fotbollsplanen utanför oss och lätt henne skutta runt lite, det märktes på henne att hon tyckte att det var kul.
När vi kom hem så tog vi eftermiddagsmellis sedan så gick vi ut med Svea i "hagen". Där fick hon värsta rycken och sprang runt som en galning. Jag och mamma skratta massor för det såg verkligen jättekul ut, lilla Svea då. Jaja, mycket motion fick hon ju iallafall, så då kan man ju alltid hoppas på att hon somnar fort ikväll.
Idag är det ju då valborg också. Pappa har åkt bort med motorcykeln nu på kvällen med några kompisar för att åka i kortegen i Skänningen. Jag valde att inte följa med, jag kände helt enkelt inte för det. Utan idag så föredrog jag hellre en lugn kväll tillsammans med mamma här hemma.
Nu så ska inte jag skriva så mycket mer, utan nu ska ska jag ta på mig min jacka och mina skor och sedan så ska jag och mamma traska ut på våran vanliga kvällspromenad.
Ha en bra valborg!
/ Elin.
När mamma och jag hade rastat Svea så åt vi frukost tillsammans. Samma gamla vanliga frukost bestående av 2 mackor, 1 skål med youghurt, 1 glas juice och 1 glas mjölk. Erkänn mycket som jag äter till frukost?
Aja, stabil är den ju iallafall så man blir väldigt mätt på den kan jag lova, iallafall jag. När vi hade ätit klart efter lite småprat också så gick vi in till soffan för att vila i 1 h. Då så kollade vi på TV. Vi kollade även idag på ett gamalt avsnitt i från Big Brother. Det är faktiskt kul även att Linda hade åkt ut.
När vilan var slut så hann jag inte med så mycket innan det var dags för nästa mål, alltså förmiddagsmellis. Smaken på näringsdrycken idag fick bli svarta vinbär. Ni som läser min blogg och också dricker drycker, vad dricker ni för någon sort?
Under tiden som vi tog melliset så spelade vi Mulle och då så satt Svea snällt på golvet och ville så gärna att jag skulle lufta upp henne så att hon kunde få sitta i mitt kort och få vara med på ett hörn och spela kort och givetvis så fick hon det. Man kan bara inte motstå henne. Hon är så himla söt!
Och duktig var hon på att köra Mulle också, för vi vann faktiskt hon och jag över mamma, haha!
Efter melliset så busade jag lite med Svea medans mamma ringde till Agneta. Jag vet att Agneta följer min blogg och det tycker jag är jättekul och det känns bra att hon gör det för då kanske hon förstår mer hur det rör sig i mitt huvud och vad det är som jag går i genom. Hon tycker att jag kämpar på bra, det vet jag, men tyvärr så har hon inte kommit på hur man kan skicka kommentar, men mamma berättade det för henne idag så vi får väl se om man får någon kommentar utav henne någon vacker dag.
Innan lunch så fick jag lite ensamtid. Då så gick mamma ut en sväng med Svea i kopplet. Vi måste verkligen träna upp henne nu så att man kan ta lite rejällare promenader med henne snart. Nu så kan hon knappt inte gå alls i koppel utan hon vill bara stanna och lukta på allt och vill alltid gå åt det motsatta hållet som vi ska gå åt.
Under ensamtiden så gjorde jag inte så mycket. "M" var där med sina hot och tillsägelser, men jag har lärt mig att kunna motstå de på ett eller annat sätt. Det är tufft, men jag gör framsteg var och varannan dag, det lovar jag!
När mamma kom hem med Svea sen så busade jag lite med henne medans mamma lagade till det sista utav maten. Protester blev det idag också, men mamma sa några ord till mig som faktiskt gjorde att jag tog den där sista tuggan som var på tallriken trots att det kändes jobbigt.
Efter maten så var det vila som vanligt. Eller vila kan man kanske inte kalla det längre utan jag får nästan alltid mitt pys efter just lunchen. Just nu så har jag inte kraft till att kunna lägga locket på mycket längre än fram till lunch, det pyser liksom över då. Så inte långt ifrån att vi hade satt oss till ro i soffan så kände jag att "M" började försöka att manipulera mig. Hon ville få mig till att inse att jag hade ätit för mycket, fel kost, att mina kinder svullnade upp och allt det där. Så för att inte störa Svea som låg och sov så gick vi in till mammas och pappas sängar.
Eftersom att mamma är väldigt duktig på att kunna hantera mina ångestpys så känns det ändå som att jag alltid har någon form av närhet. Trots att jag knappt inte är vid medvetandet så känner jag hennes närhet. Jag känner hennes kärlek och att hon verkligen kämpar tillsammans med mig. Likaså försöker ju pappa lika väl när har tar hand om mig under ett ångestpys. Som idag t.ex. så fick jag en kylklamp på mig lite här och där på kroppen för att kunna dämpa ångesten lite, eller iallafall få ner andningen och pulsen lite. Det hjälpte oerhört mycket.
När jag kom tillbaka ur ångesten så berättade mamma för mig att jag hade varit skitförbannad på "M". Jag hade sagt att nu så skulle hon ut i från mitt liv. Och även att jag sa det i ångest så kan jag stå för det nu när jag sitter här och skriver också. Hon ska ut i från mitt liv, jag ska besegra den där "häxan". Det är tufft, men för att bli frisk så måste man våga utsätta sig för saker trots att man alltid tror det värsta om vad som ska ske i efterhand.
Jag var trött idag också efteråt och Svea var också trött, så eftersom att jag somande på mammas och pappas säng så kom mamma in med Svea hos mig och lade henne bredvid mig. Så där låg vi en stund och slumrade så sött tillsammans.
På eftermiddagen så skippade jag ensamtiden. Jag kände att jag inte orkade med någon ensamtid just då. Kanske var "M" lite väl stark fortfarande? Hon kanske skulle få mig att göra något som jag inte hade kraft till att motstå.
Så när mamma hade städat iordning lite i köket så gick vi med Svea till fotbollsplanen utanför oss och lätt henne skutta runt lite, det märktes på henne att hon tyckte att det var kul.
När vi kom hem så tog vi eftermiddagsmellis sedan så gick vi ut med Svea i "hagen". Där fick hon värsta rycken och sprang runt som en galning. Jag och mamma skratta massor för det såg verkligen jättekul ut, lilla Svea då. Jaja, mycket motion fick hon ju iallafall, så då kan man ju alltid hoppas på att hon somnar fort ikväll.
Idag är det ju då valborg också. Pappa har åkt bort med motorcykeln nu på kvällen med några kompisar för att åka i kortegen i Skänningen. Jag valde att inte följa med, jag kände helt enkelt inte för det. Utan idag så föredrog jag hellre en lugn kväll tillsammans med mamma här hemma.
Nu så ska inte jag skriva så mycket mer, utan nu ska ska jag ta på mig min jacka och mina skor och sedan så ska jag och mamma traska ut på våran vanliga kvällspromenad.
Ha en bra valborg!
/ Elin.
Kommentarer
Trackback
