Fredag 17/4
Ungefär 1 h senare så åt jag och mamma frukost. Då satt vi och pratade lite om allt möjligt och sedan var det dags för henne att skjutsa Danne till jobbet och Mimi till hennes mormor.
När hon kom hem så kollade vi på TV. Vi hade testat att spela in ett jättegamalt avsnitt ifrån Big Brother 2004 och det var faktiskt kul att se på. Man kommer liksom på, ajust det det är ju hon, Linda Rosing.
Gammal bild på mamma och mig!
Innan det var dags att åka på ett möte på BUP så tog jag min näringsdryck. På förmiddagen så fick det bli en med banansmak idag, det är inte den sämsta smaken i allafall, den duger.
Direkt efter det kl. 11.00 så åkte jag och mamma till BUP för mötet. Det var inte ett dugg kul eftersom att det var 5 vuxna som bara satt och kollade på mig typ hela tiden. Jag ville ju inte sitta i centrum och jag hatar när folk bara sitter och kollar på en.. de kunde väl kolla på varandra?
Aja, det blev ju inget sådär direkt negativt sagt på mötet som de har blivit på just dessa möten tidigare. Då har det varit tal om att jag ska prova på att ändra på saker osv. men idag tycktes de vara riktig glada över det som vi berättade och det som hade skett - alltså framsteg med andra ord!
Detta mötet tog alldeles för lång tid enligt mig, hela 1 h och jag hade chansat på att det bara tog max. en halv timme kanske, men så var det tyvärr inte. Så det rubbade lite på mina tider och det kändes lite jobbigt. Men jag stod ut med det för har jag stått ut med det förr så kunde jag lika gärna klara det den här gången också utan problem och det gjorde jag också.
Så då var det ju snart dags för mat när vi kom hem, men innan dess så lämnade mamma mig en stund ensam hemma. Det var skönt och då kunde jag koppla av och tänka lite på min inre tankar, om vad som egentligen rör sig i mitt huvud. Vad är det som jag har det mest jobbigt med just nu?
Det är något som jag inte har kommit underfund med ännu, men det känns som att problemen kommer i vågor. Ena stunden har jag jättejobbigt med det och andra stunden så är det något helt annat.
Aja, idag var det iallafall jag som hade önskat maten och mamma tyckte att jag kunde förtjäna att få mitt önskemål och gissa vad det vart? Jo, blodpudding. Det var gott, men det kändes som en stor mängd att äta och jag kände mig stor efteråt.
Där har vi nog något som jag har det väldigt jobbigt med just nu, att jag jämt och ständigt känner mig tjock, fet, ful och äcklig. Kollar jag mig i spegeln så ser jag det alltid, kollar jag bara rakt ner på min kropp så ser jag det, kollar jag i skyltfönster så ser jag det, jag ser det vart jag än kollar. Jag är bara för fet!
Efter maten så var jag tvungen att ta matvila, det är något som jag heller inte är speciellt överförtjust i men idag lockade det lite extra till att faktiskt vila och det var att idag så kunde mamma och jag sitta ute på garageuppfarten och bara njuta utav solens strålar. Det var helt underbart.
Så vi satt där i 1 h och eftersom att jag lätt blir uttråkad så löste jag lite korsord.
När vilan var slut så gick jag in, det kändes nästan lite knäppt för att man såg knappt ingenting, det var alldels mörkt inomhus. Men det var samtidigt skönt för det var mycket svalare inomhus för att jag kan lova er att när man väl hade suttit där ute i solen i drygt 1 h så var man riktigt varm.
Innan det var dags för eftermiddagsmellis så tog jag en dusch, det var härligt.
Egentligen så är duscha inget jag tycker om att göra, för då får man uppleva sin kropp ännu mera, men man känner sig bra mycket fräschare efteråt.
Jag borde egentligen smörja in mig efteråt eftersom att jag är ganska torr, men jag tycker inte om att ta på min kropp och smörja in den med lotion, fy!
Lagom tills vi skulle ta eftermiddagsmelliset så kom pappa hem ifrån jobbet så jag, mamma och pappa fikade tillsammans. Vi satt ute på altan och det var riktigt behagligt där, varken för kallt eller för varmt.
Vi satt och småpratade en stund om hur dagen hade varit och så bestämde vi vad som skulle ätas ikväll och det blev tacos.
Så efter melliset så åkte mamma ner till stan och handlade medans pappa och jag stannade hemma. Jag kände att jag inte klarade av att följa med eftersom att jag kände på mig att ångest kom smygande.
Så inte alls lång tid efter att mamma hade åkt så kom den. Jag tror att eftersom att jag får så mycket ångest nu för tiden, alltså varje dag tror jag beror på att "M" vill så gärna vara kvar inom mig men JAG-ELIN säger att nu får det räcka genom att stå emot. Det är inget roligt, men jag tror för att ta sig till det friska livet så måste man gå igenom det här hur jobbigt det än tycks vara. Det känns som att det aldrig tar slut eller mattas av.
Men enligt mamma och pappa så är jag mycket starkare än "M" i mina ångestattacker, iallafall så som jag uttrycker mig under den tiden.
Men nog om ångesten, den vill jag inte blogga om allt för mycket.
Så när mamma kom hem så blev det då att laga till lite taco, lite fredagsmys sådär med hela familjen. Jag får himlans ont i magen efter taco, men det kanske beror på alla kryddor.
Just i nuläget när jag skriver det här så är jag väl lite nedstämd känner jag. Kanske att jag inte fick ur mig allt under ångestattacken eller så är det faktiskt så att jag saknar mormor så fruktansvärt mycket. Men jag vet att hon finns där uppe och framförallt så finns hon alltid i mitt hjärta vad som än händer. Just nu så stöttar hon mig till 110%. Jag kan höra hennes kloka ord inom mig och det hjälper mig en bra bit på vägen.
Hoppas att ni som läsare tycker att min blogg är någonting att ha, är den det?
Kommentera gärna vad ni tycker och skriv om jag kan förbättra något eller om den duger som den är.
Ha det så bra!
/ Elin.
Din blogg är jättebra! Funderar på att starta en blogg igen faktiskt!
Den är jättebra!
Jag läser alltid din blogg. Den är så bra och ärlig.
För det första så känner jag igen mig väldigt mycket i detta inlägg! Vi kan ta det du och jag om du vill ;) (lite privat sådär kanske, hehe)
Tacos får jag också så ont i magen av efteråt.. tror absolut att det är tacokryddan!
Din blogg är jättebra Elin! Det är kul att se hur du kämpar och jag hejar grymt mycket på dig ska du veta. <3
Älskar dig min Elin!
Jag tycker absolut att du ska fortsätta blogga, älskar din blogg. Det är så skönt att läsa om folk som har det likadant för sig själv (och förstår att man inte är ensam) samt att man blir så glad och varm inombords när man läser om hur bra du kämpa på.
Du har dina jobbiga stunder och mår dåligt men fortsätter ändå, det är det som jag är så imponerad av. Fan vilken inspiration du är Elin!
Stor kram
Jag missar inte ett enda av dina inlägg Elin. Du skriver bra :)
Och jag är också säker på att farmor, eller mormor, finns inom oss fortfarande. Jag hör henne prata med mig ibland.
Du kommer klara dig igenom det här, det vet jag. Farmor kommer hjälpa dig, och även vi andra.
Kramar <3